Att bemöta den som blivit utsatt för våld i en nära relation

Förutom fysiskt våld innefattar begreppet våld i en nära relation också psykiskt våld, bland annat förtryck, kontrollering, förringning, hot och isolering från vänner och släktingar. Allt detta bryter ner offrets självkänsla och kan få offret att tro att våldet är hans eller hennes fel. En dålig självkänsla kan göra offret så psykiskt utmattat att han eller hon inte klarar av att göra något åt sitt problem eller söka hjälp.

Vem kan bli utsatt för våld i en nära relation?

Vem som helst kan bli det, och offer finns i alla befolkningsgrupper. Huruvida man kan bli utsatt för våld i en nära relation har inte att göra med av ens utbildningsnivå eller ekonomiska och sociala ställning.

Hur inleds våld i en nära relation och hur utvecklas problemet?

Ofta börjar våldet med små önskningar och begäran som med tiden inskränker offrets självständighet. Så småningom börjar det psykiska våldet, senare blir det fysiskt och till slut blir tagen allt hårdare.

Varför är det svårt att lösgöra sig från ett våldsamt förhållande?

Våldet pågår inte nödvändigtvis hela tiden, utan utvecklingen sker i etapper. Ibland växer spänningen, ibland utmynnar spänningen i våld, ibland är den våldsamma personen ångerfull och ber om förlåtelse. Ofta upprepas de olika faserna i cykler, och under lugna perioder kan offret tro och hoppas att det håller på att ske en utveckling mot det bättre. Offret inser dessutom att det finns en risk för mera våld om han eller hon försöker fly och fruktar ofta att den våldsamma föräldern får omvårdnaden om barnen vid skilsmässa. Offret är dessutom ofta ekonomiskt beroende av den våldsamme och saknar förmåga att fatta stora beslut på grund av dåligt självförtroende. Att lösgöra sig från våldet är därför ofta en långsam process.

 När lösgör sig offret?

I många fall utgör en särskild händelse eller insikt en vändpunkt. Denna vändpunkt kan vara en överraskande stor misshandel eller oro för barnen. Offret inser att något måste göras. För en utomstående är det viktigt att inse att lösgöringsprocessen kan präglas av sorg och en känsla av förlust även om förhållandet innehållit våld.

Efter lösgöringen

Också efter att offret frigjort sig från det våldspräglade förhållandet kan den våldsammes närvaro få offret att känna sig osäkert. Detta sker bland annat då frånskilda makar ska komma överens om omvårdnaden av barnen eller delning av parets egendom.

 

Auli Ojuri, forskare och utvecklare, SVD, Förbundet för mödra- och skyddshem r.f.

Sari Laaksonen, utvecklingschef, Förbundet för mödra- och skyddshem r.f.

Källor

- Ota väkivalta puheeksi-minneslista (”Ta upp våldet till diskussion”) (SHM

publikationer 2008:9)

- ”Onko joku tuntemasi nainen parisuhdeväkivallan kohteena?” (”Har någon

kvinna du känner blivit utsatt för våld i ett parförhållande?”), guide publicerad

av Kvinnolinjen i Finland r.f.

Att bemöta den som blivit utsatt för våld i en nära relation.
Se också traumatiseringskapitlet för allmänna råd rörande alla typer av våldsoffer.

Råd till polisen

1. Märk väl att du kan vara den första som gör något för att avbryta våldet. Den situation du möter kan vara avgörande för offret.

2. Ge offret en möjlighet att tala med dig utan någon annan närvarande. Ställ direkta frågor om våldet, men glöm inte att vara vänlig.

3. Ge offret flera möjligheter att berätta om vad som hänt. Ha inte för bråttom! Ställ frågor om situationen och offrets säkerhet på olika sätt.

4. Ta offrets svåra situation på allvar. Anklaga inte honom eller henne för att ha låtit sig utsättas för våld.

5. Kom ihåg att ta reda på var familjens barn befinner sig. De kan ha gått ut på gården eller gömt sig av rädsla för den våldsamma föräldern. Kontakta vid behov barnskyddsmyndigheterna eller socialvården (barnskyddslagen 25. §).

6. Bedöm offrets och familjens behov av omedelbart beskydd. Ta reda på huruvida de kan stanna hemma eller återvända dit. I vissa fall är andra alternativ bättre, och vid behov kan offret med familj tas in på skyddshem.

7. Om våldet varit fysiskt eller sexuellt, för offret till en läkare så fort som möjligt.

8. Berätta för offret hur en brottsanmälan ska göras och hur man kan ansöka om besöksförbud.

9. Var medveten om vilken service som finns att tillgå i ditt distrikt. Berätta för offret var han eller hon kan söka hjälp med att få ett slut på våldet.

 Råd till domstolen

1. Kom ihåg att offret kan behöva en stödperson.

2. Tänk alltid på barnens bästa vid beslut som rör familjen.

3. Kom ihåg att det som händer under rättegången inte ska få öka offrets känsla av osäkerhet eller öka risken för våld.

4. Om offrets så vill, ska den åtalade avlägsnas från rättssalen då det är offrets tur att höras. Offrets önskan ska alltid respekteras i denna fråga.

5. Observera att rättsprocessen kan ha avgörande betydelse för avbrytandet av våldet. Om rättsprocessen drar ut på tiden blir det i allmänhet svårare för offret att lösgöra sig och komma vidare. I värsta fall kan en utdragen rättsprocess möjliggöra fortsatt psykiskt våld.