Att bemöta ett handikappat offer, utvecklingsstörning som specialfall

I Finland finns omkring 30 000 personer med diagnostiserad utvecklingsstörning. Dessutom finns det 300 000 personer med andra handikapp och svårigheter som kommer till uttryck i inlärnings- och uppfattningssvårigheter. Personer med denna typ av handikapp blir lättare än andra utsatta för sexualbrott och våld i nära relationer, och därför har polisen och domstolarna ofta att göra med dem.

Handikapp

Det finns många olika slag av handikapp, och de påverkar individen på olika sätt. Gemensamt för alla handikapp är att de i någon mån begränsar den handikappades förmåga att handla. Handikapp kan vara lindriga eller svåra, och ibland har en och samma person flera handikapp och sjukdomar. Till exempel en CP-skadad person kan också vara utvecklingsstörd och dessutom ha epilepsi.

Utvecklingsstörning

En utvecklingsstörning är ett handikapp som sänker förmågan att förstå och uppfatta. En utvecklingsstörning kan vara  allt från ett lindrigt problem med inlärning till något som avsevärt försämrar personens handlingsförmåga. Lindriga utvecklingsstörningar kommer inte alltid till uttryck i vardagen, men i nya, överraskande och stressfyllda situationer kan det uppstå problem eftersom de ofta fordrar problemlösningsförmåga.

Handikappade våldsoffer

Handikappade löper större risk än andra för att bli utsatta för våldsbrott. Särskilt utvecklingsstörda kan lätt råka ut för sexuellt våld.

Speciella faktorer inom våld mot handikappade

Handikappade utsätts ofta för våld i ett nära förhållande eller hemma. I allmänheten är gärningsmannen en närstående eller en bekant. Faktorer som inverkar är gärningsmannens attityd gentemot den handikappade och den handikappades starka beroende av närstående och andra medhjälpare.

Den handikappade kan ha dålig självkänsla och inte uppfatta sin egen kropps fysiska gränser. Omedvetenhet om de egna rättigheterna och vad sexuellt våld är inverkar också.

Utvecklingsstörningar försämrar förmågan att lägga märke till och förstå vad som händer. En utvecklingsstörd person lägger inte alltid märke till risker och hot om våld och reagerar ofta för långsamt.

Pia Henttonen, socialarbetare, sexualpedagog, De utvecklingsstördas stödförbund r.f.

Senja-projektet 2009-2011, Våldtäktskriscentralen Tukinainen, Tukinainen rf, finansierat av Penningautomatföreningen

Att bemöta ett handikappat eller utvecklingsstört våldsoffer.
Se också traumatiseringskapitlet för allmänna råd rörande alla typer av våldsoffer.

Att ta ett handikappat offers speciella behov i betraktande – råd till polisen och domstolen.

1. Om du inte vet hur du ska beakta offrets handikapp, be offret förklara.

2. Tala med offret under lugna förhållanden. Undvik störande avbrott och se till att tiden inte tar slut.

3. Gör det lätt för den handikappade att röra sig i rummet. Om personen är rullstolsbunden, är det till exempel skäl att flytta undan möbler som kan vara i vägen.

4. Även om offret ibland har med sig en medhjälpare, stödperson eller tolk, är offret självt alltid huvudperson. Tala direkt med offret och se på honom eller henne när du talar i stället för att åsidosätta offret och tala med medhjälparna.

5. En stödperson eller en medhjälpare kan göra det lättare för offret att delta i utredningen. Det är bra om offret kan ha samma medhjälpare genom hela rättsprocessen.

6. Ta reda på huruvida gärningsmannen i ett sexualbrott dragit nytta av att den handikappade inte klarat av att försvara sig eller att forma eller uttrycka sin vilja.

7. Mer om traumatisering

Råd beträffande utvecklingsstörda offer

1. Uttryck dig klart och konkret. Tala bara om en sak åt gången.

2. Försäkra dig om att du blivit förstådd. Upprepa huvudpunkterna och ställ frågor för att vara säker på att offret vet vad som pågår.

3. Aktivera offret! Teckningar och bilder kan göra det du säger lättare att förstå och kan hjälpa offret att uttrycka sig.

4. En person som offret känner från tidigare kan hjälpa till genom att få offret att förstå myndigheterna och myndigheterna att förstå offret och genom att allmänt stöda offret. Det är viktigt att stödpersonen inte anklagar offret för att ha låtit brottet ske!

5. Ta reda på huruvida gärningsmannen i ett sexualbrott dragit nytta av att den handikappade inte klarat av att försvara sig eller att forma eller uttrycka sin vilja.

6. Mer om traumatisesring

 Mera information om handikapp:

Olika handikappföreningars webbplatser, till exempel om neurologiska handikapp på www.nv.fi.

Information om utvecklingsstörningar på www.kvtl.fi och www.verneri.net.

Information om att stöda kommunikation under förhör och andra omständigheter på www.papunet.net.

Sammanställning:

Päivi Vilkki, vicehäradshövding, projektansvarig, Senja-projektet 2009-2011, Våldtäktskriscentralen Tukinainen, Tukinainen rf, finansierat av Penningautomatföreningen

Bearbetning:

Katriina Sorsa, vicehäradshövding, projektkoordinator, www.senjanetti.fi-projektet 2017-2018, Våldtäktskriscentralen Tukinainen, Tukinainen rf, finansierat av justitieministeriet

Svensk text: Översättningsbyrå Henrik Lampikoski